Player FM - Internet Radio Done Right
9,616 subscribers
Checked 14h ago
Ditambah seven tahun yang lalu
Kandungan disediakan oleh Vetenskapsradion and Sveriges Radio. Semua kandungan podcast termasuk episod, grafik dan perihalan podcast dimuat naik dan disediakan terus oleh Vetenskapsradion and Sveriges Radio atau rakan kongsi platform podcast mereka. Jika anda percaya seseorang menggunakan karya berhak cipta anda tanpa kebenaran anda, anda boleh mengikuti proses yang digariskan di sini https://ms.player.fm/legal.
Player FM - Aplikasi Podcast
Pergi ke luar talian dengan aplikasi Player FM !
Pergi ke luar talian dengan aplikasi Player FM !
Podcast Berbaloi untuk Didengar
DITAJA
<
<div class="span index">1</div> <span><a class="" data-remote="true" data-type="html" href="/series/exile-3411195">Exile</a></span>
![<div class="span index">1</div> <span><a class="" data-remote="true" data-type="html" href="/series/exile-3411195">Exile</a></span> podcast artwork](https://cdn.player.fm/images/41381904/series/JWqznqfJ6qlGsgub/32.jpg 32w, https://cdn.player.fm/images/41381904/series/JWqznqfJ6qlGsgub/64.jpg 64w, https://cdn.player.fm/images/41381904/series/JWqznqfJ6qlGsgub/128.jpg 128w, https://cdn.player.fm/images/41381904/series/JWqznqfJ6qlGsgub/256.jpg 256w, https://cdn.player.fm/images/41381904/series/JWqznqfJ6qlGsgub/512.jpg 512w)
![<div class="span index">1</div> <span><a class="" data-remote="true" data-type="html" href="/series/exile-3411195">Exile</a></span> podcast artwork](/static/images/64pixel.png)
1 Exile
Welcome to Exile, a podcast about Jewish lives under the shadow of fascism. Narrated by award-winning screen and stage actor, Mandy Patinkin. Untold stories and firsthand accounts drawn from intimate letters, diaries and interviews found in the Leo Baeck Institute’s vast archive. Each episode, a story of beauty and danger that brings history to life. Because the past is always present. Starting November 1, episodes are released weekly every Tuesday. The Leo Baeck Institute, New York | Berlin is a research library and archive focused on the history of German-speaking Jews. Antica Productions produces award-winning non-fiction podcasts, films and series which inform and inspire audiences around the world.
Vetenskapsradion
Tandakan semua sebagai (belum) dimainkan
Manage series 2139883
Kandungan disediakan oleh Vetenskapsradion and Sveriges Radio. Semua kandungan podcast termasuk episod, grafik dan perihalan podcast dimuat naik dan disediakan terus oleh Vetenskapsradion and Sveriges Radio atau rakan kongsi platform podcast mereka. Jika anda percaya seseorang menggunakan karya berhak cipta anda tanpa kebenaran anda, anda boleh mengikuti proses yang digariskan di sini https://ms.player.fm/legal.
Upptäck ny forskning och fascinerande program om vetenskap med Sveriges Radios skarpaste vetenskapsjournalister. 20 minuter – varje vardag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ansvarig utgivare: Magnus Gylje
…
continue reading
1757 episod
Tandakan semua sebagai (belum) dimainkan
Manage series 2139883
Kandungan disediakan oleh Vetenskapsradion and Sveriges Radio. Semua kandungan podcast termasuk episod, grafik dan perihalan podcast dimuat naik dan disediakan terus oleh Vetenskapsradion and Sveriges Radio atau rakan kongsi platform podcast mereka. Jika anda percaya seseorang menggunakan karya berhak cipta anda tanpa kebenaran anda, anda boleh mengikuti proses yang digariskan di sini https://ms.player.fm/legal.
Upptäck ny forskning och fascinerande program om vetenskap med Sveriges Radios skarpaste vetenskapsjournalister. 20 minuter – varje vardag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ansvarig utgivare: Magnus Gylje
…
continue reading
1757 episod
Semua episod
×V
Vetenskapsradion
![Vetenskapsradion podcast artwork](https://cdn.player.fm/images/20713417/series/OsMNhUNN2ERs7M0v/32.jpg 32w, https://cdn.player.fm/images/20713417/series/OsMNhUNN2ERs7M0v/64.jpg 64w, https://cdn.player.fm/images/20713417/series/OsMNhUNN2ERs7M0v/128.jpg 128w, https://cdn.player.fm/images/20713417/series/OsMNhUNN2ERs7M0v/256.jpg 256w, https://cdn.player.fm/images/20713417/series/OsMNhUNN2ERs7M0v/512.jpg 512w)
![Vetenskapsradion podcast artwork](/static/images/64pixel.png)
1 Hemliga strategier och originalskisser från Lützen – här bevaras kartorna som format svensk krigsföring 19:30
19:30
Main Kemudian
Main Kemudian
Senarai
Suka
Disukai19:30![icon](https://imagehost.player.fm/icons/general/red-pin.svg)
I ett bunkerliknande arkiv i Täby förvaras en skatt omkring en miljon krigskartor från Sverige och världen. Dokument som varit öppna för allmänheten men som nu återigen kan bli hemliga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Krigens kartor och militärhistoriens hemliga dokument I Krigsarkivet i Täby finns hundratusentals historiska kartor, skisser och anteckningar som beskriver krig som Sverige har varit inblandade i under århundraden. Allt från hemliga fästningsplaner till originalskisser från slaget vid Lützen 1632, ritade på plats – ett ovanligt dokument i militärhistorien. Men det finns också stads- och befästningskartor från stora delar av världen. Ett unikt historiskt arkiv som återigen har hamnat i hetluften. Kartornas betydelse genom historien och idag I Vetenskapsradion djupdyker vi i kartans historia och betydelse inom krigsföring, tillsammans med arkivarien Bo Lundström och militärhistorikern Maria Gustafsson. Idag används GPS och satellitbilder, men militären litar fortfarande på fysiska kartor. Hur används kartor inom försvaret idag och vilken roll spelar de när modern teknik stöter på sina begränsningar? Reporter: Joacim Lindwall joacim.lindwall@sverigesradio.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sverigesradio.se…
V
Vetenskapsradion
![Vetenskapsradion podcast artwork](https://cdn.player.fm/images/20713417/series/OsMNhUNN2ERs7M0v/32.jpg 32w, https://cdn.player.fm/images/20713417/series/OsMNhUNN2ERs7M0v/64.jpg 64w, https://cdn.player.fm/images/20713417/series/OsMNhUNN2ERs7M0v/128.jpg 128w, https://cdn.player.fm/images/20713417/series/OsMNhUNN2ERs7M0v/256.jpg 256w, https://cdn.player.fm/images/20713417/series/OsMNhUNN2ERs7M0v/512.jpg 512w)
![Vetenskapsradion podcast artwork](/static/images/64pixel.png)
1 Så enkelt tränar du bort risken för fallolyckor – ”hade sparat samhället miljarder” 19:31
19:31
Main Kemudian
Main Kemudian
Senarai
Suka
Disukai19:31![icon](https://imagehost.player.fm/icons/general/red-pin.svg)
Varje år hamnar 70 000 personer på sjukhus på grund av fallolyckor en typ av olycka som enkelt går att förebygga, även hos sköra äldre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fallolyckor – ett dolt folkhälsoproblem Att skada sig i samband med att man ramlar är bland de vanligaste olyckshändelserna. WHO har klassat fallolyckor som den tredje största dödsorsaken globalt efter hjärt-kärlsjukdomar och cancer. – Mer än 270 000 personer söker akut sjukvård för fallolyckor i Sverige varje år. Av dem så läggs mer än 70 000 in på vårdavdelning. Så detta är ett stort problem, säger Sölve Elmståhl som är geriatrikprofessor vid Lunds universitet. Trots det saknas ofta förebyggande insatser i vården, vilket leder till stort lidande och miljardkostnader för samhället. Men med enkla förändringar i vardagen, går det att minska risken att falla – dramatiskt. Enkel balansträning som minskar fallrisken Vetenskapsradion besöker en träningsgrupp där äldre deltar i ett forskningsbaserat program för att förbättra balans och benstyrka. Resultaten är överraskande – hos deltagarna som fallit minst tre gånger det senaste halvåret minskade antalet fall med 82 %. Dessutom möter vi forskare på RISE som letar efter fler kreativa lösningar på detta dolda folkhälsoproblem. Kan airbag-byxan blir framtidens mode? Reporter: Björn Gunér Producent: Lars Broström…
V
Vetenskapsradion
![Vetenskapsradion podcast artwork](https://cdn.player.fm/images/20713417/series/OsMNhUNN2ERs7M0v/32.jpg 32w, https://cdn.player.fm/images/20713417/series/OsMNhUNN2ERs7M0v/64.jpg 64w, https://cdn.player.fm/images/20713417/series/OsMNhUNN2ERs7M0v/128.jpg 128w, https://cdn.player.fm/images/20713417/series/OsMNhUNN2ERs7M0v/256.jpg 256w, https://cdn.player.fm/images/20713417/series/OsMNhUNN2ERs7M0v/512.jpg 512w)
![Vetenskapsradion podcast artwork](/static/images/64pixel.png)
1 EU:s motdrag i teknikracet: Jättefabriker för AI-utveckling 19:30
19:30
Main Kemudian
Main Kemudian
Senarai
Suka
Disukai19:30![icon](https://imagehost.player.fm/icons/general/red-pin.svg)
EU ligger efter i AI-kapplöpningen - men i veckan presenterades svaret: Gigafabriker för AI ska stå till förfogande för forskare och företag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det var på ett globalt möte i Paris Ursula von der Leyen presenterade satsningen. Vi hör också om aktiva förpackningar – med tonfiskburken som drar gift ur fisken som exempel. Och så om den pyttelilla neutrinon med hög energi – så gick det till när den upptäcktes i Medelhavet. Programledare och producenter: Gustaf Klarin gustaf.klarin@sverigesradio.se Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se…
V
Vetenskapsradion
![Vetenskapsradion podcast artwork](https://cdn.player.fm/images/20713417/series/OsMNhUNN2ERs7M0v/32.jpg 32w, https://cdn.player.fm/images/20713417/series/OsMNhUNN2ERs7M0v/64.jpg 64w, https://cdn.player.fm/images/20713417/series/OsMNhUNN2ERs7M0v/128.jpg 128w, https://cdn.player.fm/images/20713417/series/OsMNhUNN2ERs7M0v/256.jpg 256w, https://cdn.player.fm/images/20713417/series/OsMNhUNN2ERs7M0v/512.jpg 512w)
![Vetenskapsradion podcast artwork](/static/images/64pixel.png)
1 Så har ”den perfekta föräldern” förändrats genom historien 19:31
19:31
Main Kemudian
Main Kemudian
Senarai
Suka
Disukai19:31![icon](https://imagehost.player.fm/icons/general/red-pin.svg)
Från arbetsledare till curlande kompis. Vi möter författaren Maja Larsson som undersökt hur synen på en bra förälder förändrats över århundradena. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vad är en bra förälder – och vem bestämmer det? Få frågor är lika laddade som den om föräldraskap. Genom historien har normer och expertråd format bilden av den ”goda” föräldern – men lika ofta skapat en motbild av den ”dåliga”. Hur har dessa ideal i Sverige förändrats genom historien och hur ser idealen ut idag? Barnuppfostran genom historien – 250 år av föräldraskap Vetenskapsradion möter journalisten och författaren Maja Larsson, aktuell med boken Föräldrarnas födelse – 250 år av experter, släktingar och andra som lagt sig i . Efter att själv ha fått en brysk kommentar om sitt föräldraskap från en främling väcktes Maja Larssons nyfikenhet. Vad är en bra förälder? Och hur kan svaret på den frågan skilja sig så mycket – bara på några generationer? Det blev startskottet för ett utforskande, där hon med hjälp av bland annat arkiv och brev försökt förstå hur svenskt föräldraskap formats genom seklerna. Reporter: Jonna Westin jonna.westin@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se…
V
Vetenskapsradion
![Vetenskapsradion podcast artwork](https://cdn.player.fm/images/20713417/series/OsMNhUNN2ERs7M0v/32.jpg 32w, https://cdn.player.fm/images/20713417/series/OsMNhUNN2ERs7M0v/64.jpg 64w, https://cdn.player.fm/images/20713417/series/OsMNhUNN2ERs7M0v/128.jpg 128w, https://cdn.player.fm/images/20713417/series/OsMNhUNN2ERs7M0v/256.jpg 256w, https://cdn.player.fm/images/20713417/series/OsMNhUNN2ERs7M0v/512.jpg 512w)
![Vetenskapsradion podcast artwork](/static/images/64pixel.png)
1 Synforskarens dröm gick i uppfyllelse – tack vare film på internet 19:44
19:44
Main Kemudian
Main Kemudian
Senarai
Suka
Disukai19:44![icon](https://imagehost.player.fm/icons/general/red-pin.svg)
Michael Bok drömde om att hitta en sällsynt havsmask med unika ögon, som han bara sett en enda av, för många år sedan. Han hade nästan gett upp, då han plötsligt såg tusentals i ett youtube-klipp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 20240925. Det handlar om en sorts havsborstmaskar, som är så ovanliga att de bara har ett vetenskapligt namn. Men bland synforskare är alciopider intressanta för att de har så stora ögon. Men samtidigt är de sällsynta och ömtåliga och nästan omöjliga att hitta eftersom de är genomskinliga och lever långt ut i havet. Sist någon skrev en vetenskaplig artikel om dem var på 1970-talet. Michael Bok, forskare vid Lunds universitet, hade sett en enda individ, 2015, vid Stora Barriärrevet. Men nästan gett upp hoppet om att hitta fler. Tills ett youtube-klipp med tusentals poppade upp i hans flöde. Lena Nordlund lena.nordlund@sr.se…
V
Vetenskapsradion
![Vetenskapsradion podcast artwork](https://cdn.player.fm/images/20713417/series/OsMNhUNN2ERs7M0v/32.jpg 32w, https://cdn.player.fm/images/20713417/series/OsMNhUNN2ERs7M0v/64.jpg 64w, https://cdn.player.fm/images/20713417/series/OsMNhUNN2ERs7M0v/128.jpg 128w, https://cdn.player.fm/images/20713417/series/OsMNhUNN2ERs7M0v/256.jpg 256w, https://cdn.player.fm/images/20713417/series/OsMNhUNN2ERs7M0v/512.jpg 512w)
![Vetenskapsradion podcast artwork](/static/images/64pixel.png)
1 Muren som klyver urskogen – så drabbas världsarvet Białowieża av polska gränskonflikten 19:29
19:29
Main Kemudian
Main Kemudian
Senarai
Suka
Disukai19:29![icon](https://imagehost.player.fm/icons/general/red-pin.svg)
En meterhög mur klyver urskogen Biaowiea. Följ med till världsarvet, där splittringen drabbar både djur och människor och hotar unik forskning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Världsarvet Białowieża – en av Europas sista urskogar I den uråldriga Białowieża-skogen, en av Europas sista urskogar, ligger Mammal Research Institute. Här har forskare i decennier studerat allt från visentens återkomst till näbbmössens förmåga att krympa sina hjärnor på vintern. Institutet hyser Europas näst största samling av däggdjursskallar, vilket ger unika insikter i arters evolution. Men nu ställs världsarvet inför en ny verklighet när Polens gränsstängsel mot Belarus skär rakt genom skogen. Polens gränskonflikt med Belarus – och muren som klyver Białowieża Muren kommer med stora utmaningar. Den har förvandlat skogen till en plats för lidande och att hitta döda människokroppar i skogen har blivit en del av vardagen, menar biologen Rafal Kowalczyk som jobbar i världsarvet. Dessutom oroas forskarna för hur den förhindrade rörligheten kommer påverka urskogens rika djurliv. Följ med Vetenskapsradion till Mammal Research Institute och hör forskarna berätta om de nya utmaningarna för forskningen i en av Europas sista urskogar. Stefan Nordberg stefan.nordberg@sr.se Lars Broström lars.brostrom@sr.se…
V
Vetenskapsradion
![Vetenskapsradion podcast artwork](https://cdn.player.fm/images/20713417/series/OsMNhUNN2ERs7M0v/32.jpg 32w, https://cdn.player.fm/images/20713417/series/OsMNhUNN2ERs7M0v/64.jpg 64w, https://cdn.player.fm/images/20713417/series/OsMNhUNN2ERs7M0v/128.jpg 128w, https://cdn.player.fm/images/20713417/series/OsMNhUNN2ERs7M0v/256.jpg 256w, https://cdn.player.fm/images/20713417/series/OsMNhUNN2ERs7M0v/512.jpg 512w)
![Vetenskapsradion podcast artwork](/static/images/64pixel.png)
1 Experternas AI-spaningar: Fem saker du behöver veta om AI 2025 19:30
19:30
Main Kemudian
Main Kemudian
Senarai
Suka
Disukai19:30![icon](https://imagehost.player.fm/icons/general/red-pin.svg)
Artificiell intelligens väntas bli bättre på att kommunicera i år, och de kommer att kunna agera på egen hand. Kanske handla med ditt kreditkort? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nu kommer AI-agenterna som kan boka din semesterresa. Men om de på riktigt kan resonera med oss eller är "stokastiska papegojor" som bara blandar ord de är tränade på, det är föremål för diskussion. Vetenskapsradion listar fem viktiga begrepp i AI-utvecklingen inför 2025. Vi har tagit tempen på utvecklingen med hjälp av fyra experter: Johanna Björklund , forskare i datavetenskap vid Umeå universitet, som leder WARA Media och språk inom forskningsprogrammet WASP, Wallenberg Autonomous Systems Programme. Fredrik Heintz , professor i datavetenskap Linköpings universitet. Amy Loutfi , professor i datavetenskap Örebro universitet, programdirektör för WASP. Anders Ynnerman , professor i visualiseringsteknik vid Linköpings universitet. Han har varit programdirektör för WASP de senaste fem åren och precis tillträtt som ordförande i WASP. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sverigesradio.se…
V
Vetenskapsradion
![Vetenskapsradion podcast artwork](https://cdn.player.fm/images/20713417/series/OsMNhUNN2ERs7M0v/32.jpg 32w, https://cdn.player.fm/images/20713417/series/OsMNhUNN2ERs7M0v/64.jpg 64w, https://cdn.player.fm/images/20713417/series/OsMNhUNN2ERs7M0v/128.jpg 128w, https://cdn.player.fm/images/20713417/series/OsMNhUNN2ERs7M0v/256.jpg 256w, https://cdn.player.fm/images/20713417/series/OsMNhUNN2ERs7M0v/512.jpg 512w)
![Vetenskapsradion podcast artwork](/static/images/64pixel.png)
1 Presidentorder lamslår amerikansk forskning 19:30
19:30
Main Kemudian
Main Kemudian
Senarai
Suka
Disukai19:30![icon](https://imagehost.player.fm/icons/general/red-pin.svg)
USA:s president Donald Trump har krävt en genomgång av vad forskningspengar gått till i jakt på begrepp som handlar om mångfald och inkludering. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur genomgången ska göras och vad effekten ska bli är oklart. Ordern har i praktiken lamslagit mycket av forskningen, enligt forskningspolitikforskaren Mats Benner. Vi talar också om Googles satsning på biokol, som ska hålla kol undan atmosfären. Och om järven, som sprider sig allt längre söderut i landet. Medverkar gör reportrarna Sara Sällström, Gustaf Klarin och Anders Wennersten (Ekot). Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se…
V
Vetenskapsradion
![Vetenskapsradion podcast artwork](https://cdn.player.fm/images/20713417/series/OsMNhUNN2ERs7M0v/32.jpg 32w, https://cdn.player.fm/images/20713417/series/OsMNhUNN2ERs7M0v/64.jpg 64w, https://cdn.player.fm/images/20713417/series/OsMNhUNN2ERs7M0v/128.jpg 128w, https://cdn.player.fm/images/20713417/series/OsMNhUNN2ERs7M0v/256.jpg 256w, https://cdn.player.fm/images/20713417/series/OsMNhUNN2ERs7M0v/512.jpg 512w)
![Vetenskapsradion podcast artwork](/static/images/64pixel.png)
1 Visentens återkomst – från helt utrotad i det vilda till flera tusen djur 19:25
19:25
Main Kemudian
Main Kemudian
Senarai
Suka
Disukai19:25![icon](https://imagehost.player.fm/icons/general/red-pin.svg)
Ett av Europas största vilddjur utrotades helt i början av 1900-talet. Men tack vare några få djurparksdjur har den lyckats göra spektakulär comeback. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den europeiska bisonoxens återkomst och rewilding i Sverige Visenten, Europas största landlevande däggdjur, utrotades i det vilda under 1900-talets början. Men tack vare en långsiktig bevarandestrategi och ett femtiotal europeiska djurparksdjur, har arten gjort en imponerande comeback. Idag lever runt 7 000 visenter vilt i Europa, bland annat i Polen, Belarus och Rumänien. Nu undersöker svenska forskare om visenten kan, och bör, återinföras i Sverige. Världsarvet Bialowieza och de första återförvildade visenterna Följ med Vetenskapsradions Stefan Nordberg till Polen och Bialowieza-skogen, platsen där de första visenterna på 1950-talet åter trampade i vild natur. En plats som idag är hem för en av de största vilda populationerna – men det finns saker som tyder på att skogen kanske inte är så bra för arten som man kan tro. Reporter: Stefan Nordberg stefan.nordberg@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se…
V
Vetenskapsradion
![Vetenskapsradion podcast artwork](https://cdn.player.fm/images/20713417/series/OsMNhUNN2ERs7M0v/32.jpg 32w, https://cdn.player.fm/images/20713417/series/OsMNhUNN2ERs7M0v/64.jpg 64w, https://cdn.player.fm/images/20713417/series/OsMNhUNN2ERs7M0v/128.jpg 128w, https://cdn.player.fm/images/20713417/series/OsMNhUNN2ERs7M0v/256.jpg 256w, https://cdn.player.fm/images/20713417/series/OsMNhUNN2ERs7M0v/512.jpg 512w)
![Vetenskapsradion podcast artwork](/static/images/64pixel.png)
1 Den enorma skogen av antenner som ska lösa universums gåtor 19:35
19:35
Main Kemudian
Main Kemudian
Senarai
Suka
Disukai19:35![icon](https://imagehost.player.fm/icons/general/red-pin.svg)
Det är världens största radioteleskop som just nu byggs i Australiens ödemarker. Nu har forskare i Sverige gått med i det internationella samarbetet för att kunna se tillbaka till universums barndom och lyssna efter andra avlägsna civilisationer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 9/9-2024. ”Mänskligheten har aldrig kunnat se tillbaka i tiden på det här sättet” säger ansvariga forskaren Dr Sarah Pearce på plats till vår reporter, vid bygget där över 130 000 julgransliknande antenner ställs upp. Vi besöker datacentret som ska ta emot och skicka vidare de enorma datamängderna observationer till otåliga forskare över hela världen, och i studion förklarar astronomiprofessor Garrelt Mellema vilka möjligheter som kommer med det enorma teleskopbygget SKA-Low i Australien och systerteleskopet SKA-Mid i Sydafrika. Medverkande: Sarah Pearce, föreståndare för teleskopet SKA-Low vid Australiens vetenskapsmyndighet CSIRO; Ugo Varetto, chief technology officer vid Pawsey Supercomputing Centre; Garrelt Mellema, professor i astronomi vid Stockholms universitet. Reporter: Carrie Söderberg, sydostasienkorrespondent Programledare och producent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se…
V
Vetenskapsradion
![Vetenskapsradion podcast artwork](https://cdn.player.fm/images/20713417/series/OsMNhUNN2ERs7M0v/32.jpg 32w, https://cdn.player.fm/images/20713417/series/OsMNhUNN2ERs7M0v/64.jpg 64w, https://cdn.player.fm/images/20713417/series/OsMNhUNN2ERs7M0v/128.jpg 128w, https://cdn.player.fm/images/20713417/series/OsMNhUNN2ERs7M0v/256.jpg 256w, https://cdn.player.fm/images/20713417/series/OsMNhUNN2ERs7M0v/512.jpg 512w)
![Vetenskapsradion podcast artwork](/static/images/64pixel.png)
1 Asteroid kan krascha på jorden 2032 – men risken är liten 19:32
19:32
Main Kemudian
Main Kemudian
Senarai
Suka
Disukai19:32![icon](https://imagehost.player.fm/icons/general/red-pin.svg)
Asteroiden 2024 YR4 upptäcktes i slutet av 2024 och har viss risk att ramla ner på jorden 2032. Men troligast är att vi slipper en krasch. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I slutet av december 2024 upptäcktes en asteroid i rymden nära jorden. Enligt de första beräkningarna kan den här bumlingen på 40-100 meter i värsta fall kan krocka med jorden när den är här igen år 2032. Risken skattas till en procent - vilket är ovanligt högt. Konsekvenserna skulle bli förödande, men bara just lokalt där det skulle ske. Och det finns skäl att tro att risken kan komma att skrivas ner. Dessutom finns ett projekt som provat möjligheten att krocka bort en hotande himlakropp. Medverkande: Anders Eriksson, forskare vid Institutet för Rymdfysik. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sverigesradio.se…
V
Vetenskapsradion
![Vetenskapsradion podcast artwork](https://cdn.player.fm/images/20713417/series/OsMNhUNN2ERs7M0v/32.jpg 32w, https://cdn.player.fm/images/20713417/series/OsMNhUNN2ERs7M0v/64.jpg 64w, https://cdn.player.fm/images/20713417/series/OsMNhUNN2ERs7M0v/128.jpg 128w, https://cdn.player.fm/images/20713417/series/OsMNhUNN2ERs7M0v/256.jpg 256w, https://cdn.player.fm/images/20713417/series/OsMNhUNN2ERs7M0v/512.jpg 512w)
![Vetenskapsradion podcast artwork](/static/images/64pixel.png)
1 Beslag i tullen blev vändpunkt för vacker giftgroda 19:30
19:30
Main Kemudian
Main Kemudian
Senarai
Suka
Disukai19:30![icon](https://imagehost.player.fm/icons/general/red-pin.svg)
Illegal försäljning av Lehmans giftgroda ökar risken för utrotning av den redan hotade arten, men en väska full med vilda grodor kan vara tungan på vågen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lehmanns giftgroda finns bara på en enda plats i hela världen och riskerar att bli utrotad. Men sedan några år tillbaka pågår ett projekt som kan rädda den. Artens bor bara i ett begränsat område i regionen Valle del Cauca i Colombia. På grund av sina vackra färger har den fångats och sålts illegalt till grodsamlare utomlands, vilket har gjort att den idag är akut hotad. Men så lyckades myndigheter beslagta en väska med vilda grodor på flygplatsen i Bogotá, och det kan ha blivit starten på en vändpunkt för den lilla grodan. Möt biologerna i Colombia som lärt sig att föda upp Lehmanns giftgroda i fångenskap för att rädda det vilda beståndet. Hör också grodskötaren Kristofer Försäter från Nordens ark berätta om de särskilda utmaningarna med att föda upp just vilda groddjur. Reporter: Sara Sällström sara.sallstrom@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se…
V
Vetenskapsradion
![Vetenskapsradion podcast artwork](https://cdn.player.fm/images/20713417/series/OsMNhUNN2ERs7M0v/32.jpg 32w, https://cdn.player.fm/images/20713417/series/OsMNhUNN2ERs7M0v/64.jpg 64w, https://cdn.player.fm/images/20713417/series/OsMNhUNN2ERs7M0v/128.jpg 128w, https://cdn.player.fm/images/20713417/series/OsMNhUNN2ERs7M0v/256.jpg 256w, https://cdn.player.fm/images/20713417/series/OsMNhUNN2ERs7M0v/512.jpg 512w)
![Vetenskapsradion podcast artwork](/static/images/64pixel.png)
1 Prover från asteroiden Bennu innehåller livsmolekyler 19:31
19:31
Main Kemudian
Main Kemudian
Senarai
Suka
Disukai19:31![icon](https://imagehost.player.fm/icons/general/red-pin.svg)
Asteroiden Bennu har visat sig bära på molekyler viktiga för liv. Men en annan asteroid riskerar att träffa jorden 2032 och ställa till förödelse. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rymdsonden Osiris-ReX har hämtat hem markprover från Bennu och de har visat sig innehålla både baserna som finns i vår arvsmassa och aminosyror som bygger upp våra proteiner. Ungefär samtidigt som analyserna blev klara upptäckte ATLAS-teleskopet i Chile en annan asteroid, 2024 YR4, som med en procents risk kan falla ner på jorden år 2032. Den kan ställa till stor lokal skada men risken tros minska när asteroidens bana blir mer känd. Vi hör också om den nya dokumentären i serien ”Hempas kamp”. Hempa Posse som efter en sepsis förlorade halva armarna och halva benen, och behövde få en njure transplanterad, lever idag med post-sepsis. Programledare och producenter: Gustaf Klarin gustaf.klarin@sverigesradio.se Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se…
V
Vetenskapsradion
![Vetenskapsradion podcast artwork](https://cdn.player.fm/images/20713417/series/OsMNhUNN2ERs7M0v/32.jpg 32w, https://cdn.player.fm/images/20713417/series/OsMNhUNN2ERs7M0v/64.jpg 64w, https://cdn.player.fm/images/20713417/series/OsMNhUNN2ERs7M0v/128.jpg 128w, https://cdn.player.fm/images/20713417/series/OsMNhUNN2ERs7M0v/256.jpg 256w, https://cdn.player.fm/images/20713417/series/OsMNhUNN2ERs7M0v/512.jpg 512w)
![Vetenskapsradion podcast artwork](/static/images/64pixel.png)
1 Drabbad av post sepsis – outforskade konsekvenser av blodförgiftning 19:32
19:32
Main Kemudian
Main Kemudian
Senarai
Suka
Disukai19:32![icon](https://imagehost.player.fm/icons/general/red-pin.svg)
Hempa Posse fick sepsis för snart tio år sen, tvingades amputera både armar och ben, men lider dessutom av en hjärntrötthet som ingen ännu riktigt kan förklara. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Livet efter sepsis: En överlevares berättelse I detta avsnitt av Vetenskapsradion får vi höra den gripande historien om Hempa Posse, som för snart tio år sedan drabbades av sepsis. Den allvarliga blodförgiftningen ledde till att han tvingades amputera både armar och ben. Men det är inte bara de fysiska förlusterna som påverkar hans vardag – Hempa lider också av en hjärntrötthet som ingen ännu riktigt kan förklara. Sepsis är en livshotande tillstånd som drabbar tiotusentals svenskar varje år. Trots att många överlever, är det få som känner till de långsiktiga effekterna och komplikationerna som kan uppstå. Genom att öka kunskapen om dessa effekter kan vi bättre stödja de som drabbas och deras anhöriga. I samtal med sepsisforskare Adam Linder vid Lunds universitet, djupdyker vi i de utmaningar som sepsisöverlevare står inför. Reporter: Niklas Zachrisson niklas.zachrisson@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se Ljuddesign: Olof Sjöström olof.sjostrom@sr.se…
V
Vetenskapsradion
![Vetenskapsradion podcast artwork](https://cdn.player.fm/images/20713417/series/OsMNhUNN2ERs7M0v/32.jpg 32w, https://cdn.player.fm/images/20713417/series/OsMNhUNN2ERs7M0v/64.jpg 64w, https://cdn.player.fm/images/20713417/series/OsMNhUNN2ERs7M0v/128.jpg 128w, https://cdn.player.fm/images/20713417/series/OsMNhUNN2ERs7M0v/256.jpg 256w, https://cdn.player.fm/images/20713417/series/OsMNhUNN2ERs7M0v/512.jpg 512w)
![Vetenskapsradion podcast artwork](/static/images/64pixel.png)
1 ”Vi får inte glömma aidsepidemin” 19:36
19:36
Main Kemudian
Main Kemudian
Senarai
Suka
Disukai19:36![icon](https://imagehost.player.fm/icons/general/red-pin.svg)
I New York träffar vi dem som på olika sätt försöker hålla arvet från aidsepidemin levande. Vi kan lära mycket både om oss som människor och vårt samhälle genom att minnas hur det var under de tidiga aidsåren, säger de. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Dave Harper är chef för ”Aids Memorial” i New York. Det är en organisation och samtidigt en park och ett monument med en kulturscen för att hålla minnet av aidsepidemin levande. Idag finns det många unga vuxna som tycker att de tidiga åren känns väldigt avlägsna, att det är som något ur historieböckerna, säger han. Han vill att de yngre tar till sig historierna från de tidiga åren - om dem som genomlevde allt och såg sina vänner dö, men som också tog saken i egna händer och fick mycket att hända och tror att unga också kan inspireras av den kämpaglöd och omtanke om varandra som fanns då. Gerald Oppenheimer är professor vid Columbia University och både historiker och epidemiolog. Han blev tidigt intresserad av aidsepidemin, för att den innehöll så intressanta aspekter. Rent epidemioligiskt var det en gåta i början hur den smittade.. Att den drabbade stigmatiserade grupper gjorde den politiskt intressant och att USA var så oförberett på en dödlig pandemi var historiskt intressant. Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se…
Selamat datang ke Player FM
Player FM mengimbas laman-laman web bagi podcast berkualiti tinggi untuk anda nikmati sekarang. Ia merupakan aplikasi podcast terbaik dan berfungsi untuk Android, iPhone, dan web. Daftar untuk melaraskan langganan merentasi peranti.