Målande symbolism

Kritiken

Det symbolistiska manifestet från 1886 förespråkade det "drömlika uttrycket" och den konstnärliga rörelsen vände sig från realismen och mot den inre verkligheten. Vad kan den säga oss idag?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Symbolistisk konst från förra sekelskiftet är just nu aktuell med två utställningar: på Prins Eugens Waldemarsudde i Stockholm visas "Symbolism och dekadens" och på Göteborgs konstmuseum har utställningen "Olof Sager-Nelson och hans samtida" precis öppnat. I veckans Kritiken har programledare Gunnar Bolin bjudit in konstnären Filippa Arrias och kulturredaktionens konstkritiker Karsten Thurfjell och Måns Hirschfeldt till ett samtal om symbolismen då och nu. Vilken betydelse hade rörelsen vid genombrottet runt 1890? Och vilket blev dess arv - finns det konstideal och tankar som fortfarande lever kvar?

Kritiken har också träffat Olafur Eliasson, en av samtidskonstens stora. Hans konst ställs nu ut i Stockholm på Moderna museet och Arkitektur- och Designcentrum (ArkDes) med utställningstiteln Verklighetsmaskiner.

Nu är det nobeltider! 1928 fick den norska författaren Sigrid Undset nobelpriset för sitt författarskap och framför allt romantrilogin Kristin Lavransdotter med motiveringen ”förnämligast för hennes mäktiga skildringar ur Nordens medeltida liv."

Men går den att läsa om? Absolut menar Ann-Kristin Söderlund, som läst den mer än 20 gånger - i Verket som värker förklarar hon varför!